Fascia brukar kallas för bindväv på svenska. Fascian bildar en 3D kollagenvävnad som omsluter allt i vår kropp; muskler, organ, nerver, blod- och lymfkärl. Det är ett nätverk som finns i hela vår kropp och har i princip ingen början eller slut. Fascian kan delas till ytlig och djup del som också har förbindelse med varandra. Den djupa fascian är ett mycket känsligt sinnesorgan som ger mycket information om vår ställning och rörelse.
Bilden visar tyvärr inte inte lymfsystemet, men lymfsystemet kan delas in i en ytligare och en djupare del. Den ytliga delen ligger i dermis och den övre delen av subcutis (underhudsvävnaden), ovanför den ytliga fascian. I denna ytliga delen finns lymfsystemets så kallade prekollektorer.
Prekollektorerna leder lymfan från det ytliga lymfkapillärnätet vidare ner i djupare delar av subcutis. Subcutis består av fett och fashiatrådar (retinacula cutis) som fixerar huden vid underliggande ytliga fascian. Prekollektorerna ligger tätt intill dessa fashiatrådar och är också delvis skyddade av en tunn hinna av fashia. Den ytliga fascian delar subcutis i ett ytligt och djupare lager. Lymfkärlen tränger sig igenom denna ytliga fascia till den djupa delen av subcutis, där de ytliga kollektorerna ligger. I detta djup befinner sig också våra ytliga lymfknutor som även dem är täckta av fashia. Här finns också ett ytterligare lager av fashiatrådar som förbinder den ytliga och djupa fashian.
I subcutis övre och undre del finns ca 50% av kroppens fett som är insprängt mellan dessa fashiatrådar.
Lymfsystemet som inte finns med på bilden ovan, ligget tätt sammanlänkat med vener och artärer.
På vissa ställen ligger den djupa och ytliga fascian fast i varandra och här fattas den djupa delen av underhudsfettet helt. De är områden som kallas för lymfatiska vattendelare.
Fasciastrukturer finns alltså överallt i kroppen och skyddar både blod- och lymfkärl och försäkrar fritt flöde i båda kärlsystemen.
Vad är då fibros?
Fibros är när fashian har överväxt, växt fel, fascialager har växt ihop och skadats. Detta leder till att fashian inte kan glida som den ska. Både den djupa och den ytliga fascian måste få glida fritt i förhållande till sin omgivning. En alltför stor begränsning i glidandet kan leda till förändringar av rörlighet, funktion, vätskeflöde, smärta, det försämrar också den information som fashian framställer.
Fibros kan uppstå av olika anledningar, såsom exempelvis efter operationer eller skador, men också vid ödem. Fibrosvävnad bildas som ett led av en process orsakad av inflammation eller skada. Detta är normalt vid läkeprocesser, men kan också uppkomma spontant vid sjukdomar och förekommer också på inre organ. Både lymfödem och lipödem kan leda till att fibrotisk vävnad bildas. Ett obehandlat så kallat äggviterikt ödem leder efterhand till fibros. Detta sker eftersom ödemet leder till en kronisk inflammation som gör att elastiska fibrer minskar och kollagenet ökar, kollagen brukar ju ha en trevlig klang, men alltså inte i detta sammanhanget eftersom det bidrar till en ökad bindvävsprofilation, dvs fibros.. Det leder också till att kapillärväggarna på blodomloppet skadas och börjar läcka ut mer vätska vilket vilket bidrar till en ond cirkel och ytterligare ödem.
Förändringar i den ytliga fascians rörlighet på grund ärrvävnad eller fibros efter skador och operationer kan alltså begränsa flödet i lymfsystemet. Förändringar i den djupa fascian kan precis som vid den ytliga fascian hindra lymfflödet och försämra effekten av en behandling.
Vad är ett äggviterikt ödem? Ett äggviterikt ödem uppstår vid inflammation, vid skada eller operation, vid primära lymfödem, sekundära lymfödem och det finns en mekanisk insufficiens, dvs lymfsystemet är skadat av en eller annan orsak.
Även lipödem kan som sagt leda till fibros. Läkaren Karen Herbs som forskar om lipödem anser att lipödem inte endast är fettvävnadens utan och den mjuka bindvävnadens sjukdom.
Vad betyder detta vid behandling?
Denna förändring i vävnaden kräver en modifiering i både manuellt lymfdränage och kompressionsterapi. Det fordras då en mer intensiv och djup behandling, med modifierade grepp. Tryckets riktning är dock densamma som vid normalt MLD.
Många patienter upplever en tryckkänsla vid svårt lymfödem. Den ger efter när man luckrar upp vävnaden. Men man måste ändå behandla varje patient individuellt och komma ihåg de begränsningar som patientens tillstånd ställer. Palpation ger en subjektiv uppfattning om vävnadens tillstånd åt en erfaren terapeut. Patientens övriga sjukdomar, ålder, hudens kondition och eventuellt smärta kan begränsa möjligheterna att behandla fibrotisk vävnad. Förutom manuell behandling kan man också använda lymphatouch, koppor eller LPG för att behandla det fibrotiska området. Också här avgör patientens känningar, ålder och hudens kondition sugkraften vid behandlingen.
Vid kompressionsbandagering används ojämnt polstermaterial för att luckra upp fibrotisk vävnad. På samma sätt hamnar den fibrotiska vävnaden i rörelse mellan ojämn kompression och den kontraherande muskulaturen.
Fibrosbehandling kan många gånger vara viktigare än ödemreducering enligt Földikliniken.
Vid lipödem är syftet inte bara att luckra upp fibrosen utan också att mjuka upp fettvävnaden genom att minska fibros i retinacula cutis, som bildar en skiljevägg mellan fettloberna. då förbättras också blodcirkulationen och därför vävnadens metaboliska funktion. Genom att reducera stora fettlobuler till mindre delar, är det möjligt att återställa dem till ett mer normalt metaboliskt tillstånd. Lipödem fettvävnad behandlas genom att manipulera subkutis utan att gå för djupt, dvs till den djupa fascian.
Referenser
Tom Väisänen, LPT, medical lymph therapist, Lymfterapi Utbildning i Sverige, Finland
Karen L. Herbst, MD, PhD, Total Lipedema Care, USA
